STÅPADDLING I STRÖMT OCH FORSANDE VATTEN

Bansträckningen för Kungsbacka River 2.0 innehåller ett antal passager med forsande och strömt vatten. Detta är en av ingredienserna som gör detta loppet så spännande och populärt. Även om forsarna procentuellt sett till sträckan är en liten del, så innebär det ökad risk för skador på person och / eller utrustning. I denna texten kommer vi resonera kring några punkter som är extra viktiga att respektera och förstå kring ståpaddling i strömmande vatten, och ståpaddling i allmänhet.

Tjusningen att paddla i strömmande och forsande vatten är givetvis att vattnet blir en påtaglig pådrivare i framfarten. Det kan närmast likna upplevelsen av SUP-surf eller downwind-paddling. Alltså fartökning med hjälp av vattnet. Villiga eller ofrivilliga riktningsändringar med hjälp av strömmar som bildar vågor och vitt skummande vatten. 
Vattnets krafter kan alltså användas till framfart. Men det kan också bli ett problem. För det första skapar vattnets rörelser en oberäknelig förändring av vattenytan, som gör att risken för fall givetvis ökar. Styrförmågan kan starkt begränsas av strömmar och forsar, och det finns risk att kollidera med synliga eller osynliga föremål. Men ju bättre man kan läsa in vattnet, och beräkna dess rörelser, desto större chans har man att komma i rätt position för att istället använda strömmen och forsen som kraft framåt.

Innan man överhuvudtaget ger sig ut och paddlar SUP i strömmande vatten skall man givetvis behärska och förstå grunderna inom ståpaddling. Detta innefattar förutom paddlingsteknik, även alla säkerhetsaspekter. 
Precis som i all annan ståpaddling så är paddling i fors och strömmande vatten högst varierande i svårighetsgrad beroende på vatten och väderförhållanden. Forsarna i Kungsbacka River 2.0 kan räknas som små, men skall ändå respekteras fullt ut. 
Ni som gått Ståpaddlas grundkurser vet hur noga vi är med att man skall lära sig att läsa av vädret och vattenomgivningen som man skall paddla i. Särskilt om det är en ny plats. En å, fors, eller älv kommer bjuda på överraskningar under färden, det måste man ha med i beräkningen. Börja alltid med att studera kartor, analysera iläggningsplats, plats för upptag och lyssna gärna på andra paddlare som kört sträckan innan. 
De största riskerna med paddling i strömt och forsande vatten är just det faktum att vattnet är strömt och forsande. Samt att det då i princip alltid finns sten. Synliga och osynliga. Om det inte vore så att du både kan slå i sten och fastna på olika sätt, så vore forsen i sig ingen större risk. Men att slå i sten och fastna är just det man kan göra.

Även den mest rutinerade paddlaren ramlar under paddling i strömt vatten, så det gäller att ha en strategi för detta. Här kommer några riktlinjer och tips:

Fall alltid så platt som möjligt. Det vill säga; undvik alltid att landa och bottna på fötterna. En fot (eller båda) kan då kilas fast mellan stenarna i botten. Är det stark ström, och foten / fötterna sitter fast, så kan man bli överspolad och nedtryckt utan att kunna resa sig. 
Att falla platt innebär inte att skall sprida ut sig som en pannkaka mot vattenytan, utan snarare att undvika att skicka fötterna rakt ner i botten. Utgå alltid från att det finns grunt liggande stenar, och undvik i största mån att träffa dem med de känsligaste delarna av kroppen. 
Kom också ihåg att ett fall är en lång process, även om det sker på en halv sekund. Är du tränad på att falla, så har du större chans att korrigera och göra vissa val under denna korta sekvens. Träna alltså gärna fall i kontrollerade förhållanden. 

Vad gör man då när man väl fallit i, och man klarat sig utan att slå i något?
Har du fallit i forsen så skall du fortsätta att åka med den tills du kan ta dig upp på brädan på ett säkert sätt. Under tiden du ligger i vattnet, och åker med strömmen, så gäller fortsättningsvis att du skall undvika att fastna med fötterna i botten. Ställ dig aldrig upp! Däremot kan fötterna vara bra som krockzoner för eventuella uppstickande stenar under tiden du glider med. Försök därför åka med strömmen, flytandes på rygg, med fötterna högt flytande i färdriktningen. Flyter du högt så minskar du risken att slå i något.

Leash (säkerhetskoppel)
Normalt sett vill man undvika linor och remmar så långt det går när det gäller forspaddling. (Risk att trassla in sig och fastna på allvarliga sätt). Därför kanske det kan tyckas motsägelsefullt med leash till paddelbrädan vid forspaddling. Här måste man dock resonera utifrån vilket sammanhang och vilka förhållanden som gäller för den aktuella paddlingen. (Den samlade bedömningen för Kungsbacka River 2.0 är att leash skall användas för SUP).
Första anledningen att man vill ha leash till SUP är att vid ett fall från stående finns risken att man skjutsar iväg brädan och den träffar andra. Övriga anledningar är egentligen samma som gäller vid all ståpaddling; man vill alltid undvika att separeras från brädan. Är det då också partier som innehåller paddling över sjöar eller breda vattendrag så är leashen än mer nödvändig. 
Lösningen för att undvika att trassla in sig och fastna i sin leash är att kunna få loss den från kroppen snabbt och enkelt. Bästa lösningen är en särskild quick-release (snabb frikoppling) med leashen fäst i midjan eller i ett fäste i flytvästen. Leashen är då fäst bakåt, och release-anordningen på framsidan av kroppen. 
Då Kungsbacka River 2.0 har förhållandevis små forsar är det inte ett krav med quick-release fäst i midjebälte / flytväst. Men en rekommendation. Dock skall leashen (om den saknar quick-release) fästas lätt nåbar ovanför vaden / under knäet, och ej nere vid ankeln. (Det är betydligt enklare att nå till knäet jämfört med till vaden i en situation då du måste frikoppla din leash snabbt).
Leashen skall vid strömmande vatten alltid vara av typen “coiled” (spiral), och den får inte släpa i vattnet. Släp i vattnet ökar risken markant för att fastna i stenar, stockar eller andra paddlare. 
Alltså: Leash-krav under loppet enligt ovan. Och vi på Ståpaddla förespråkar alltid leash oavsett. Alltid. Även om du träningskör själv eller i grupp. Kör du i riktigt kraftiga forsar gäller dock leash med särskild quick-release kring midjan eller med fäste i flytvästen.

Hjälm
Det är krav på hjälm för ståpaddlare under hela loppet. Vi rekommenderar en hjälm anpassad särskilt för paddling, eller anpassad för annan vattensport. Kungsbacka River 2.0 kommer godkänna även hjälmar av typen: skidhjälm, hockeyhjälm, cykelhjälm, ridhjälm. Dock ej hjälmar anpassade för motoraktiviteter.

Flytväst
Du skall ha en flytväst anpassad för din vikt. Paddlingsvästar eller smidiga jollevästar är utmärkta vid ståpaddling. 

Klädsel och personlig utrustning
Välj noggrant klädsel utifrån paddeldagens aktuella temperatur. Sverige kan bjuda på gassande sol, eller piskande kallt regn. Eller både ock. Bättre att klä sig för varmt och att kunna klä av sig. Våtskor är att rekommendera då det innebär två lyft under loppet. Ha gärna förberett med ombyte till efter loppet. 
Mobiltelefon är alltid bra att ha med sig. En liten kniv anpassad för friluftsliv är särskilt bra vid paddling i strömmande vatten då det alltid finns risk att fastna i linor eller tampar.

Brädan, fenan och paddeln
Sett till bansträckning så är Kungsbacka River 2.0 ett långlopp som är kryddat med ett par mindre forsar och två lyft. Första biten går genom två vackra sjöar (Sundsjön + Stensjön), denna sträcka är ca 6-7 km. Är det lugnt väder kan man räkna med platt vatten och lätthanterlig sjö. Sen övergår loppet till medströmspaddling, för att avslutas med en kort sväng ut i Kungsbackafjorden, följt av en sträcka med motsrömspaddling till målet i centrala Kungsbacka. Ett lopp som alltså är utmärkt för alla typer av brädor. 
I de andra klasserna (K1+2 / C1+2) används allt från kanoter i glasfiber, kolfiber, polyetenplast, aluminium och trä. Och även uppblåsbara kanoter. Det finns en viss risk att träffa stenar vid de forsande partierna, men siktar man rätt i strömfåran går man fritt. Störst risk är att fenan träffar sten; välj därför inte din dyraste och mest ömtåliga fena. Ett bra tips är att ha  med en reservfena. 
Racebrädor / touringbrädor i alla former kommer givetvis ha en fartfördel under de flesta partierna. Samtidigt kommer de allroundbetonade brädorna bjuda på mer avslappnad paddling, särskilt vid partierna med forsar. Noterbart är också att den största delen av sträckan går medströms.
De två lyften innebär att du skall hantera brädan på land också. “Lyft 1” är på ca 300 meter. “Lyft 2” på ca 800 meter. Som hjälpmedel kan man ha en liten vagn med på brädan (typ “SUP-Wheels”) eller ett bärbälte i form av axelrem.
När det gäller paddel så finns det ingen anledning att välja en annan än den du är van vid för din normala typ av paddling. Går du i funderingar i att byta paddeltyp, eller göra justeringar i längd; gör detta ett par veckor innan loppet så du hinner bli bekväm med ändringarna. 

Övrigt
Ett lopp innebär alltid att det är många olika paddlare på vattnet, och i detta fallet många olika typer av farkoster. Respekt för varandra och sunt förnuft i olika lägen räcker långt för att det skall bli ett bra race för alla. Det finns hjälp-personal utmed banan, men inte exakt överallt. Om någon hamnar i nödläge, och det inte finns extern hjälp på plats, då är det alltid din plikt att försöka hjälpa till. Oavsett om du tappar placeringar eller position i loppet. 
SUP är med som egen klass i detta fantastiska lopp för första gången. Låt oss som ståpaddlar föregå med extra gott exempel på god anda och visa att vi står upp för alla ;)